Krilles krönika
Frank Magazine är ett unikum vi inte ska förkasta så lätt.
Jag finner den oklar, oförstålig och alldeles alldeles underbar.
Att försöka spåra orsaken kan för en vanlig dödlig kännas
som jakten efter mandeln i julgröten men jag som överlevt
både en och två blåtiror ser det på en gång. Precis som
skrivandets konst ligger svaret i språket.
Redaktionen består av tre svensktaliga herrar med tre
olika språkinfluenser.
Mattias Jämtländska får stå för det oklara,
Gustavs Norska får stå för det oförståliga och
Staffans Portugisiska får stå för det alldeles alldeles
underbara.
Röster har höjts om den bristande uppdateringen och visst är den inte idealisk men att dom vill bli kända utan att själva röra ett finger ser man tydligt när redaktionens egna Mowgly, Gustav säljer sitt namn till P3s pang prego.
Börjar inte alla tre ta sitt ansvar NU blir ni bortglömda som SAAB, Pierce Brosnan och MJ.
Trots det är Frank för Journalistvärlden vad Gareth var för David Brent eller Lasse Arnell för Aftonbladet. Den där helst inte bjudna morbrorn som trots att han däckat 15.03 på julafton lyckas komma segrande ur striden och framstå som den vettiga i familjen.
Kort och gott så ger Frank inga svar men ta mig fan dom ställer frågorna!
Efter att ha spenderat dom senaste fyra veckorna i Dublin och redan försökt mig på ett tremannatorn utanför Doyles med spillt jämtlandsblod som enda resultat har jag insett att finnanskrisen slagit hårt på ön. Med tydliga tecken som robotkukar på låren och musctacher på fingrarna och oförmågan att köpa grön marsipan.
Medans Dublins varuhus bjuder på julsånger, dansande snögubbar och dom sedvanliga tonårsmammorna spenderar jag min tid med att trakassera Molly Malone.
Det svåra är inte att besudla Molly, det svåra är att förklara för Garda att mitt beteende är fullt normalt för en svensk flykting. Jag har en post-it lapp på kylen som påminner mig om att inte slicka på henne om det mot all förmodan skulle bli minus grader här på ön.
Eftersom jag är i behov av boende lägger jag upp min annons här lite i smyg:
Man 23år - Rökare, Snusare. Lätt alkoholiserad
Gillar inte att städa eller diska men kan göra det mot betalning.
Nu hoppas jag nästan Magazinet kommer finnas med i årets jultidningsutbud. Inte för att jag unnar redaktionen framgång eller en 9-årig skåning med näsblod extra pengar utan för att min annons ska nå så många som möjligt.
I skrivandestund vet jag inte om detta publiceras i tidningen trots att vi lever i en värld med tryckfrihet. Jag utgår från att det hamnar i papperskorgen men märk då mina ord väl. Det blir sista gången jag låter Gustav vinna på Fifa 10 och sista gången jag bjuder Mattias på en snus. I brist på hållhakar får Staffan en örfil nästa gång vi ses.
Jag kommer fortsätta leta efter svar på Wikipedia och i Linda Rosings blogg men kommer alltid återkomma till Frank för ett gott skratt och lite extra kryddnejlika i min O´boy. GÖR DET DU OXÅ!!!
För Franks Bästa//
KP
