Frank magazine

Jag gillar Mars. Man vaknar till fåglarnas kvitter, unken doft fyller gatorna mer än vanligt, man känner ett litet pirr i kroppen och varmen börjar sprudla aktsamt utanför dom igendragna fängelselika fönstrena här på kontoret.

Mars börjar även på m, och jag vet verkligen jätte många bra saker som börjar på m. Tex. manface, mandom, magplask, magdansös, mögelost, magnum, mysa, mogen, mäsk, mjölkchoklad, mazarin, mjukglass, mimosasallad, mingla, massage, mini me, Mattias, och sist och kanske minst meconium (Svart och mycket seg avföring som är det första barnen bajsar ur sig. Det kan ta flera dygn innan det börjar komma vanlig avföring) för att nämna några. Jag tänker inte nämna några fler för då kommer antagligen ett påhopp om att jag drabbats av vattenskalle skrivas på någon menlös blogg.

Vi kommer få finbesök i många olika former och dofter under underbara mars. Först kommer ett vinterblekt och glatt medelklass gäng från Gustavs hemstad Uppsala och förgyller våran annars ganska svarta och drogrelaterade vardag med förnuft och livsglädje. Det här gänget består endast av välansade och välskapta män av finaste adel och är ytterst moraliskt korrekta. Sist jag såg dom så bar dom t-shirts med texten ”vett och ettiket går först”.

Några dagar därefter är det den stora dagen St Paddys day. Dagarna runt och på Paddys day så fylls vårat mekka Dublin av dyngraka turister. Mycket uppskattat och välkommet såklart.

Under Paddys så får vi även personligt besök av ett fåtal norska damer. Dom är ursprungligen från sverige och oftast mycket trevliga och ibland smått underbara. Men det norska samlevnadsättet har satt sina spår och vi är rädda att det kommer bli en kulturkrock av oanad storlek. Vi har bland annat sälar här på Irland och vi vet inte hur vi ska släppa bomben att det inte är okej att klubba säl här. Men vi hoppas dom tar det bra. Även det norska uttalet blandat med norska hastiga rörelser kan få den bäste på fall. Men innerst inne vet vi att det kommer gå bra, tror vi.

Min och KPs paradvåning kommer alltså få bekänna färg under mars och det kommer hursomhelst bli en sejour i galenskapens och alkoholens frustande tecken.

Just ja, jag har ju varit sjuk rätt mycket och mitt immunförsvar har sett bättre dagar som ni kan ha läst om tidigare. Men jag har förstått att mitt försvar har brutits ner av en dold anledning och är nu på väg upp starkare och mer erigerat än någonsin. Försvaret har känt av att mars månad kommer bli en lång kamp ute på ett dimmigt fält med svår tillgång till näring och sa därför tvärstopp i mitten på februari, enbart för att samla kraft till mars. Jag klappar mig stolt på magen och gör honnör i samma veva.

Mars, bring it on!

För Frank Magazine,

- Mattias Eliasson